Ledbruten och oerhört lycklig!
Jag hade ett löfte till mig själv vid nyår, jag uttalade det inte, och jag har inte sagt det till någon. Men jag har haft det inom mig. Det är att jag lovade mig själv att jag 2012 ska tänka, iaf lite mer, på mig själv. De senaste 3åren så har jag i princip bara varit mamma, och jag har på sista tiden kännt litegrann att ja tappat bort den där "Carron" lite på vägen. Så lite ändring krävs det på den fronten. Det har väl gått relativt bra sedan nyår tror jag. Jag har åtminstone både vart på bio en gång och bett om barnvakt några timmar vid ett tillfälle, bara för att få vara. ;) - Det tar sig. Det är häftigt att det är så lite som krävs för att det ska kännas bättre!
I Lördags, så lovade jag mig själv en sak till. Det blev som ett sorts extra nyårslöfte. Det är att jag inte ska säga nej till något som F önskar/ber mig om (i mån om tid och att det är genomförbart, givetvis), som gäller att vara med och göra fysiska saker, såsom lekar där man klättrar, rör sig mycket, och så. Alltså, jag ska inte säga nej bara för att jag inte orkar. För grejen är den att eftersom fysiska aktiviteter är väldigt ansträngande för mig, så säger jag, inte alltid såklart, men ofta nej, rent instinktivt. Bara för att jag vet att det är jobbigt, eller i vissa fall för att jag tror att jag inte kan det hon ber om, innan jag ens provat. Så jag har lovat mig själv att bättra mig med det. För jag vet hur glad F blir av att -jag- gör saker med henne, och inte bara hänger med vid sidan och tittar på, peppar och skrattar, när hon gör allt det roliga med någon annan. Så jag har lovat mig själv, att ber hon mig om något, så ska jag alltid försöka, innan jag svarar att jag inte kan eller att det inte går.
Så det är två viktiga löften, och hålls dem så kan mitt/vårt liv förhoppningsvis bli än mer glädjefyllt!
Det sista löftet, kom i mitt huvud i Lördags, och jag har sedan dess gått ut hårt. I Lördags så började F dansskola, men där behövde jag inte göra så mycket, eftersom att föräldrar inte fick vara med. ;) Det gjorde i och för sig inget alls, för de var jättemånga barn, och en del som F känner. Hon tyckte det var skoj! Hon ser redan fram emot nästa Lördag! - På Lördagseftermiddagen så promenerade jag, min mor och F till Tjärnen, mitt i Varbergaskogen, och skulle åka skridskor. F bad mig inte om att åka skridskor, jag tror att det till och med i hennes värld är att ta klivet lite väl långt, haha. Men hon bad mig att rulla omkring med rullstolen ute på isen och hjälpa henne, så det gjorde jag. SÅ mysigt hade vi, och jätteduktig var ungen på att åka. Vi gjorde som när hon var liten och skulle lära sig gå. Jag var en bit bort och sträckte ut armarna och hon åkte till mig, gick hur bra som helst. Och efter en stund så sa hon till och med "mamma, jag behöver inte åka till dig, åk bara här bredvid mig så åker ja lite själv!" <3
Min isprinsessa.
Jaa, jag tycker det är extremt roligt att fota, det är tur att min dotter
tycker det är åtminstone lite roligt att spexa. <3
Jaa, jag tycker det är extremt roligt att fota, det är tur att min dotter
tycker det är åtminstone lite roligt att spexa. <3
I Söndags så kom nog det ultimata testet för att se om jag skulle tänka/göra som jag hade bestämt. Vi skulle spendera eftermiddagen på Lek&Bus-Landet. Nu var frågan, skulle jag bli en bredvidsittare, eller skulle jag vara med i leken och göra både mig själv och min unge lyckligare? - Det slutade med att jag följde med upp i varenda klätterställning, svischade nedför varenda rutchkana ,åkte alla månbilar, och hoppade i varenda bollhav hon bad mig om! GISSA OM HON VAR GLAD! Det är -min- mamma, jag ska leka med -min- mamma.
Nu idag har jag så ont i varenda del av kroppen, så att jag stundtals inte vet vart jag ska göra av mig själv. Men det är det lätt värt, så mycket roligare som vi hade. Visst, vissa klättermoment var jag beredd att ge upp, och ibland kom nästan en tår, för att det var så jobbigt. - Men i det läget, så ska ni se framför er, att en våning upp i klätterställningen så sitter är en överlycklig 3åring, som gång på gång utropar "Kom igen mamma! Det går bra mamma, det ser jag, du kan! Braaaa mammaaaa!" <3 Älskade, goa, omtänksamma skitunge! - Ska det inte vara mammor som peppar sina 3åringar i sådana lägen?! (Vilket jag självfallet gör, men just nu behövde jag jue inte direkt det eftersom hon var uppe fem minuter innan mig..) Jag är så förundrad över hennes enorma hjälpsamhet, och att hon verkligen vill att jag ska känna mig delaktig!
Att vi dessutom var där, med två nära vänner till mig, och deras son, som jag bara haft sporadisk kontakt med det senaste året, gjorde jue att jag även jobbade på löfte 1, samtidigt! Heja mig!
En av de små rutchkanorna, det blev så suddiga bilder i de stora.
Mys i bollhavet, mellan alla galna klätterturer, som är svåra att fånga på bild.
(Ännu svårare när fotografen är samma person som förväntas fånga mig om jag faller. ;) )
Imorse så hade jag sådan träningsvärk, så att jag knappt höll på att ta mig ur sängen, men det gjorde jag som tur var. Vi kom iväg på Miniröris, som alltid. Och jag chockade både andra föräldrar, ledarna och framför allt min dotter när jag deltog i hela programmet... -stående-. Vi är jue där i princip varje Måndag, och jag brukar alltid bara vara med på vissa saker, och då oftast sittande eller på knä, eller så sitter jag bredvid och ler och vinkar, typ. Men idag var jag delaktig på ett helt annat sätt. Hon som håller i det, hon har kännt mig sedan F var kanske 2 månader, och till och med hon stannade av i vad hon gjorde, tittade på mig och utbrast "Bra Carro!"
Min unge utropade "Jag kan göra give me five, med -min- mamma!" <3
Jag märker att de här två tankesätten redan förändrat mitt liv, så positivt.
Både jag och barnet mår bra av det! - Ja, nu får vi jue bortse träningsvärken. ;)
Kommentarer
Postat av: Gunnar
Man märker hur mycket du stöttat henne, iaf på hur hon vill stötta dig tillbaka. Det är fantastiskt vilket jobb du har gjort. En tjej som kan visa den hänsynen i den åldern är inte det vanligaste i världen!
Postat av: Maria
Carro är en Fantsastiskt Bra Mamma och Som en vän, Människa. Vilket bra jobb du har åstad kommit med F som är 3 år så omtänksam. Du ska vara stolt över det. Du kommer att växa mycket detta året som gör det du vill med F som är genomfört. Samt gör saker för din egen skull. Jag är väldigt tacksam för att vara din vän och har lärt känna mig.
Postat av: Maria
det ska stå Dig och inte mig. :)
Postat av: Madde
Härligt! Ni är så duktiga! Betyder detta att du kommer att behöva regelbunden töjning på karlahuset snart då? Frånochmed typ juni är du i mitt våld... Mohahahaha!:-D
Postat av: Birna Ágústsdóttir
Träningsvärken lär gå över så småningom, men glädjen i ditt hjärta över vad du har åstadkommit består :))) Du ha all anledning att vara stolt över dig själv men inte minst över denna fantastiska lilla varelse som har vänt upp och ner på hela din tillvaro.
Postat av: Malin
Heja dig Carro!
Vi ska försöka komma iväg på måndag på minirörisen så jag får se dig in action! :)
Postat av: Lina Frejd Bark
Hej fina du! Vilka underbara bilder på 2 härliga tjejer!
Jag har tappat bort era mailadresser...skulle behöva maila lite till er. Kan du vara gullig och kontakta mig så jag får era kontaktuppgifter.
Mvh
Lina
Trackback
