Vintermys!

Nu är det mycket snö. För mycket snö för att åka rullstol, åtminstone för att jag ska klara av att ta mig runt av egen handkraft. Ska jag åka rullstol utomhus nu, så behöver jag hjälp. Hjälp har jag ibland, men oftast inte. Då gäller det att tänka om, och i vissa fall även brottas med sina egna känslor. Jag har börjat gå med rollator.

Det har hänt, det som jag aldrig trodde skulle hända. Jag har grävt fram den rollator jag fick utskriven under min graviditet, men som ALDRIG använts. Jag har fått sådan olustkänsla bara jag tänkt tanken på att jag ska gå omring med en rollator, varför vet jag egentligen inte? Men jag tror att det kan ha att göra med, dels att jag tycker de är så groteskt fula, men också det att jag känner mig mycket sämre än vad jag är bakom en sådan. Det känns mycket bättre att sitta i en rullstol. Men jag antar att det har med gammal vana att göra, som det mesta annat. Man vänjer sig.

När jag var liten så gick jag nästan alltid med rollator.. Men nu är det över -20- år sedan som jag använde en, så det är kanske inte så konstigt att jag känner visst motstånd. Och min vän Niklas spädde på med att säga:
"Du ser 20 år äldre ut med den där urustningen!" .. Tack, jag vet. ;)

Men.. den fyller sin funktion, och det är det viktigaste?

Filippa kom med en rolig fundering häromdagen, då hon för första gången någonsin såg sin mor med rollator:
F: Men mamma, du går jue med böjda knän?
Jag: Men älskling, det vet du att jag gör?
F: Jaaa.. Men nu har du jue rullatorn!
Jag: Men.. Tror du att man poff bara går med raka ben för att man har den?
F: Jaa, jag trodde det..



I Söndags förmiddag så var det dags att attackera pulkabacken igen kände vi, så vi tog med oss en drös fina vänner, klädde på oss massa kläder och gav oss ut i kylan.
Underbart hade vi det! Madde agerade fotograf, och det gjorde  hon med bravur!

En solig, men kall förmiddag i "våran" pulkabacke! <3
Mamma Carron och alla ungarna!
Kendra, Filippa och Jonatan. <3

Filippa och Kendra konstaterade att de var lika rosa.. :)
Nere efter ett av alla åk, upp igen!
Underbar bild på Kendra som gör snöängel!
Mamma Carro åkte tefat och snurrade rakt in i barnen..
De gick bra med dem, men lite sämre för den ena stjärtlappen..
Vem hade roligast, egentligen?
Vackert!
Fikapaus, och den enda bilden som blev tagen på fotografen!
Gräva lite.

Wiiiieeeee, vad fort det går! <3

Ibland är livet bara underbart! Tack alla underbara barn, och fina vänner för en mysig stund i backen ! <3

Förtillfället så har förkylningen blivit värre återigen, och min högerfot gör väldigt ont.. Förmodligen någon typ av överansträngning.. Men, ge mig ett par dagar, så har jag repat mig, snart ska vi ut i backen igen!

Puss!

Kommentarer
Postat av: Gusti

Måste erkänna att jag blev lite lätt avis på er där. :)

Stora kramar på er, och se det från den ljusa sidan.. Du hittade helt själv en väl fungerande lösning för att ta dig ut i den djupare snön! :)

2012-12-12 @ 15:48:57

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0