Carron's Liv

---

Min älskade unge är ju numera, sedan lite mer än en vecka tillbaka, hela 2år! Fina, Underbara 2åring! <3
Visst har hon en del trots. som alla barn i denna åldern. Visst vet hon verkligen vad hon vill, o visst busar och testar hon. Eftersom hon är en fena på att prata, och därför rablar meningar som är längre än man hinner med att räkna antalet ord, så visst händer det att hon käftar emot och säger ifrån. Visst kan hon gömma sig, springa iväg och försöka smita undan vissa gånger, kasta saker, få spel och vara allmänt motstridig.

Men detta händer i princip -aldrig- när vi är själva. Hon är så grymt bra på att förstå, att mamma kan inte jaga mig som andra, mamma har inte lika lätt att fixa om jag strular, mamma kan inte bara ta overallen under ena armen och mig under andra. Hon är så otroligt snäll, hjälpsam och förstående när vi är själva.

Hon följer mig över cykelbanan, från dagis, stannar, tittar åt alla håll efter om det kommer någon, och går sedan så snällt bredvid mig, när jag åker i stolen. Det -enda- som kan strula då, det är om hon kommer på att hon vill hålla mig i handen... Det blir lite trixigt att rulla då. <3

Hon hämtar saker, när jag ber om det, men till och med utan att jag bett om det. Som imorse.. "Filippa, kom hit och sätt dig i mammas knä i soffan så ska vi ta på fleacekläderna, så vi kaan gå till dagis!" - Hon springer iväg, och jag hinner tänka, att nu är det kört, nu ska hon strula med mig, nu kommer vi inte hinna..  Så tar det 15 sekunder, och sedan så kommer hon springande mot mig, släpandes på något. Kommer fram o hoppar upp i min famn, och lägger det hon hade i handen på golvet bredvid. "Men mamma, Lippa baja hämta blåa jååålen!" <3

Jaa, dumma mamma, hur ska man kunna klä på sig utan overall?

Hon springer till handfatet utan problem för att borsta tänderna, det kan iofs bero på att hon är lite smått tanborstberoende, som sin mamma. Hon borstar tänderna oftast fler än två gånger per dag, och varje gång ska vi sjunga "Ullis-sången", säger hon. <3

Hon slänger saker, plockar saker, städar saker, allt för att om det ligger för mycket på golvet, så "kan mamma lamma!" - "Lamma" är F's ord för ramla. Hjälp vilket omtänksamt barn.

Måste få skriva sådant här och skryta lite, jag menar, hon är bara precis fyllda 2år, och i tänkandet, så känns det ofta som att man har att göra med en betydligt äldre flicka. Det kanske är en egenskap som man får gratis, när man växer upp med en ensamstående CP-Mamma? I vilket fall som helst, så är det något som jag väljer att se positivt! <3 <3

---

Solen skiner ute, det spritter i mina vårnerver! :D
Men jag är lite krasslig, så jag ska inte bege mig ut på några äventyr ensam, för även om det känns som vår, så är det inte det, och isen, halkan och snöslasket kommer skratta mig i ansiktet.. Och det känner jag mig inte i fysisk form för idag. Jag ska ut på galenskaper ikväll, det får räcka.

Nu ska jag hoppa i ett bad med massa bubblor och kurera mig. Och NJUTA av att balkongdörren står öppen, och har gjort det senaste timmen. Jag vet inte om det är jag eller katterna som är lyckligast för det.

Kram på er, och njut av livet, det gör jag!